Sök
2022-02-23

Minnesanteckningar möte 2022-02-23

Kvinnan mitt i livet, uppdatering och tvärprofessionellt samarbete. Zoom Möte kl 08.30-15.00

Natalia Cruz, Anna-Clara Spetz Holm, Alkistis Skalkidou, Angelica Lindén Hirschberg, Anna Simu, Anna-Maria Iglesias, Eva Elmström, Eva Innala, Frida Jonasson, Frida Hosseini, Hans Erik Frykman, Hedvig Andersson, Hilde Löfqvist, Jan Brynhildsen, Karin Willstrand, Katarina Johansson, Katarina von Böthmer Östling, Kerstin Gullberg, Katarina Lampen Mondzo, Lena Rindner, Louise Broström, Mats Hammar, Michail Malliotakis, Naomi Flamholc, Nina Sommerfeld, Ofra Wersäll, Pantea Piravogi, Piotr Slawinski, Tord Naessen, Prior Slawinski, Louise Broström.

 

 Alla välkomnas till mötet. Presentation av programmet och deltagarna presenterar sig kort med namn och arbetsplats.

  1. 1-Professor Emeritus (Linköping) Mats Hammar presenterar resultat från Socialstyrelsens rapport 2021 ”Vård och behandling av klimakteriebesvär i primärvården och i den gynekologiska specialistvården”. En uppdatering gällande kunskapsläge och historik samt även enkätundersökningar till webpanel av 2000 50-59 år gamla kvinnor samt enkäter till vårdcentraler, barnmorskemottagningar och öppenvårdsgynekologiska mottagningar till ett urval av landets regioner.  

Enkätresultaten visade att primärvårdens läkare kände sig mindre kompetent i att utreda och ge råd/behandling till kvinnor med klimakteriebesvär jämfört med de som jobbade på gynekologmottagningar där alla kände sig trygga i handläggandet av dessa besvär. Det framkom också att synen på att förskriva MHT var olika bland distriktsläkarna och gynekologerna, där ca hälften av distriktsläkarna var positiva, jämfört med nästan 9 av 10 gynekologer på öppenvårdsgynekologiska mottagningar. Det samma gällde även lågpotent östrogen, dvs att distriktsläkarna var betydligt mindre positiva till förskrivning av dessa, jämfört med gynekologerna på öppenvårdgynekologmottagningarna (59% vs 100%).

 

Vidare visade det sig att det fanns en variation i sökorsak hos kvinnor i klimakteriet och att vårdcentralerna erbjuder i högre grad även andra insatser än MHT, tex. Medicinering för sömnproblem och depression och insatser mot stress generellt och stödjande insatser för att kunna förbättra levnadsvanor hos kvinnorna.

Det fanns ett behov av utbildning om klimakteriebesvär angav mer än hälften av de inkluderade vårdcentralerna.

Bland kvinnorna som besvarade enkäten hade ca 80% erfarenhet av värmevallningar och svettningar och 3 av 5 kvinnor måttliga till svåra besvär. Många kvinnor hade även andra symtom som sömnbesvär, humörsvängningar, fysisk och psykisk trötthet samt sexuella besvär. En majoritet av kvinnorna önskar siktad information om klimakteriebesvär och om egenvård. En av tre kvinnor var inte alls beredda på att komma i klimakteriet, medan hälften hade en viss förberedelse. Kunskap och risker med MHT varierade.

Få kvinnor erbjöds rådgivning jfrt MHT. En av tre kvinnor var negativ till systemisk MHT och själva bemötandet när man söker för sina besvär är mycket viktigt. Knappt hälften av kvinnorna hade sökt hjälp för sina besvär, de flesta till gynekologisk mottagning, men ca en tredjedel till primärvården och en mindre andel till barnmorskemottagningar eller fått råd i samband med cellprovstagning.

Sammanfattningsvis konkluderades:

Det är angeläget att se hela kvinnan, fysiskt, psykiskt och socialt.

Kunskap om klimakteriet måste föras ut till kvinnorna, vad kan de göra själva? Insatser bör göras i form av rådgivning och stöd, utredning och behandling på vårdcentral.

Vårdcentraler bör i större utsträckning kunna erbjuda insatser

Pga olika tillgång till olika specialiteter/professioner ser insatserna inte likvärdiga ut över landet.

Samverkan tvärprofessionellt bör ökas

Information till kvinnor bör kvalitetssäkras och information på 1177.se behöver göras mer tillgänglig för olika grupper av kvinnor i samhället

 2- Lena Rindner presenterade sin avhandling där hon visat hur olika insatser från sjuksköterskor i primärvården lett till ökat välbefinnande hos kvinnor och mindre klimakteriebesvär. LR visade att genom olika insatser, biopsykosocialt, där man ser hela kvinnan i dess situation, genom grupputbildning och/eller personcentrerade samtal kan påverka detta. Detta gjordes i tätt samarbete med läkare på vårdcentralen som fick del av anamnes och kunde boka in de kvinnor som var intresserade av MHT för diskussion och insättning. Uppföljning av eventuell insatt behandling sköttes även av distriktssköterskor. Kvinnan fick således hjälp med hela sin hälsa, och en och samma person stod för kontinuiteten för ett flertal funktioner, både medicinskt och biopsykosocialt.

 

3- Eva Elmström presenterade sin bok ”Klimakteriet Handbok för vårdgivare” utgiven 2021. Inspirationen till boken fick Eva genom att hon upplevde att kunskapen om kvinnor mitt i livet är mycket begränsad och godtycklig. Boken är riktad till vårdgivare och skriven på ett lättfattligt sätt och helt evidensbaserad. Syftet var att öka kunskap hos vårdgivarna och på så sätt bidra till att förbättra vården för kvinnor mitt i livet. Klimakteriet : handbok för vårdgivare (smakprov.se).

Barnmorskorna roll i klimakterievården:

Med viss utbildning skulle barnmorskan kunna bli ett värdefullt tillskott i vården av kvinnor runt klimakteriet. BM har grundläggande kunskap om kvinnor och är van av att ha långvariga vårdkontakter. De gör självständiga bedömningar och arbetar tvärprofessionellt. De är vana av att ge rådgivning. Det finns många naturliga öppningar för att prata om klimakteriet på en BMM.

 

4- Alkistis Skalkidou berättade om pågående/planerade studier inom området, bland annat enkätstudier till vårdpersonal respektive peri- och postmenopausala kvinnor samt registerstudier där förskrivning av MHT beskrivs ur socioekonomiskt och geografiskt perspektiv samt även förekomst av dödlighet och vissa sjukdomsutfall baserat på olika typer av MHT.

 

5- Angelica Lindén Hirschberg berättade om två pågående RCT,

  • DHEA-studien där vaginalt DHEA jämförs med lokalt östradiol. Rekryteringen fortgår som planerat.
  • Probesstudien-Progesterone Breast Endometrial Safety Study, där kvinnor randomiseras till östradiol + mikroniserat progesteron eller östradiol + NETA. Rekryteringen går relativt långsamt och de som är intresseerade av att vara med och rekrytera och driva studien på respektive kliniker kan höra av sig direkt till Angelica linden-hirschberg@regionstockholm.se.

 

6- Sebastian Mirkin (USA), en av författarna bakom Replenish-study, som ledde till utvecklande av preparatet Bijuva, en kombination av peroralt östradiol och mikroniserat progesteron. Preparatet är godkänt i USA 2018 och en del länder i Europa 2021.

Det finns 18 publikationer om Replenish-study, här nämner vi några av dem:

  • Kaunitz, Diana Bitner, Ginger D. Constantine, Brian Bernick, et al.

“17b-estradiol/progesterone in a single, oral, softgel capsule (TX-001HR) significantly increased the number of vasomotor symptom-free days in the REPLENISH trial”.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7709918/pdf/menop-27-1382.pdf

  • Lobo RA, Archer DF, Kagan R, Kaunitz AM, Constantine GD, et al. A 17 β-Estradiol-“Progesterone oral capsule for vasomotor symptoms in postmenopausal women: a randomized controlled trial”. Obstet Gynecol. 2018;132(1):161-170.

(Inga fall av endometriehyperplasi eller atypi efter ett års behandling både med 1 mg östradiol och 100 mg mikroniserat progesteron och 0,5 mg östradiol och 100 mg mikroniserat progesteron)

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29889748/

 

Övriga frågor. Beslut om nästkommande möte i form av hybrid, sannolikt mitten-slut september. Vi återkommer om datum. Ämnen för nästa möte tas tacksamt emot.

 

Vid tangenterna Anna-Clara Spetz Holm och Natalia Cruz