Sök

Forskning och vetenskapligt arbete under ST

Det läggs stor vikt vid forskning och OGU arbetar aktivt för att få fler ST-läkare att forska. Det vetenskapliga ST-arbetet är ett bra sätt att få smaka på vad forskning kan ge och hur spännande det kan vara att fördjupa sig i ett ämne. Det kan vara starten på din forskarkarriär!

Vetenskapligt arbete under ST

Vetenskapligt arbete, delmål a4 och a5 enligt 2015 års förordning och delmål 19-21 enligt 2008 års förordning, är obligatoriskt för godkänd ST. Ett krav för godkännande är ett skriftligt individuellt arbete, ett kvalitets- och utvecklingsarbete samt kunskap om forskningsmetodik. SFOG:s utbildningsnämnd har beslutat att detta sammanlagt skall motsvara 10 veckors heltidsarbete, inklusive obligatorisk kurs i forskningsmetodik och medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt. Arbetstid ska avsättas till det obligatoriska arbetet. Utbildningsnämnden kan bistå med att göra en bedömning av din projektplan för ditt ST-arbete, gärna tidigt i processen. Skicka in till utbildningssekreteraren om du önskar en preliminär bedömning av om arbetet kommer att hålla måttet för godkännande inför SFOG:s ST-examen. Det är viktigt att spara ett skriftligt godkännande av ditt arbete från utbildningssekreteraren.

Tänk på att följa SFOG:s riktlinjer som finns här för att få godkänt på ST-arbetet.

Att välja handledare är oerhört viktigt, också om du vill disputera! Handledaren för det skriftliga individuella arbetet skall vara disputerad, vilket är ett absolut krav. Om ST-läkarens kliniska handledare handleder ST-arbete men inte är disputerad skall det finnas en disputerad bihandledare. Din handledare bör ha möjlighet att vara närvarande i det arbete du förväntas göra. Om det är svårt att hitta en disputerad handledare på din klinik eller i din region, kan utbildningsnämnden genom sitt nätverk, bistå med tips och kontaktuppgifter till potentiella handledare. Kontakta i så fall utbildningssekreteraren.

Doktorand

När man registrerar sig som doktorand har man 8 år på halvfart, eller 4 år på helfart, på sig att doktorera. Från doktorandregistreringen tar handledaren även på sig en försörjningsroll fram till disputation. Handledaren och doktoranden är skyldiga att i början av utbildningen upprätta en individuell studieplan, som sedan skall revideras årligen. I denna plan dokumenteras bland annat vilka kurser som doktoranden tänkt gå, vad vederbörande skall göra både nu och fram till disputation.

Om man har disputerat kan man tillgodoräkna sig det vetenskapliga arbetet och förkorta sin ST-tid med 6 månader. För att skriva ST-tentan kan man skicka in en av sina artiklar istället för ett ST-arbete. Det finns dock regler om vilken typ av tidigare arbete som kan användas samt hur gammalt det kan vara. Vi rekommenderar er därför att i god tid kontakta utbildningssekreteraren för att efterfråga vad som gäller i just ditt fall.

Forskningsmedel

Gällande finansiering av dina doktorandstudier; tänk på att förhandla med din arbetsgivare om tid. Arbetsgivaren har också ett intresse i att ha disputerade läkare anställda. Om din handledare är anställd vid ett universitetssjukhus kan hen ha ALF/LUA-medel som kan användas till att betala din lön under din forskningstid. På mindre sjukhus finns ofta en FoU-enhet (Forsknings- och utbildningsenhet) som kan informera om olika möjligheter till finansiering. Slutligen finns en möjlighet att söka stipendier. Sätt dig ner och skapa ett CV, skriv ihop en forskningsplan inklusive hur mycket och till vad du vill ha pengar. Sök lämpliga stipendier på stipendier.se.

Utländska forskningsmeriter

En betydande del av ST läkare inom gynekologi och obstetrik har gjort sin grundutbildning i ett annat land. Några har med sig forskningsmeriter därifrån. På kliniker råder det ofta en osäkerhet kring hur meriterna skall hanteras i Sverige. Europa jobbar med Bolognaprocessen för att få den högre utbildningen i hela Europa likvärdig och jämförbar, läs mer här.

Om du med utländska forskningsmeriter vill få en bedömning av dina forskningshandlingar, så är det Svenska Högskoleverket som du ska kontakta via Universitetskanslersämbetet eller Universitets- och högskolerådet.

Forskning som fokusområde

OGU har sedan våren 2015 haft forskning som ett av sina fokusområden. Andelen forskande läkare i Sverige minskar och huvudskälen anses vara för dåliga karriärsmöjligheter och för lite tid till forskning. Under 2015 hade OGU ett symposium under OGU-dagarna samt ett symposium tillsammans med SFOG:s styrelse under SFOG-veckan som handlade om forskning och strukturer för forskning inom ramen för den kliniska verksamheten. Parallellt drivs liknande arbeten både inom SYLF och nationellt där man håller på att skapa en bättre struktur för klinisk forskning. Vi i OGU-styrelsen hoppas kunna belysa denna viktiga fråga under åren som kommer och främja bättre villkor för yngre forskande läkare.

Svenskt nationellt nätverk för kliniska studier inom Ob/Gyn (SNAKS)

Detta nätverk bildades under 2015 efter ett upprop i Medlemsbladet av forskarna Magnus Westgren och Henrik Hagberg. Målet är att främja nationell klinisk forskning inom vår specialitet och majoriteten av landets kvinnokliniker har nu gått med i nätverket. En styrgrupp är bildad och denna bedömer och hjälper till med modifieringar av studieplaner till potentiella nationella studier för att sedan vidarebefordra kontaktuppgifter till kontaktpersoner på de olika kvinnoklinikerna i Sverige. Målet är att kunna bedriva forskning med hög kvalitet och säkra evidensen i vanligt förekommande kliniska frågeställningar. Det unika med Sverige är våra register och med hjälp av Gynop och Graviditetsregistret hoppas man kunna randomisera och följa upp patienterna på ett kostnadseffektivt sätt. OGU har sedan start en representant i SNAKS styrgrupp för att bevaka ST-läkarnas intressen. Om du är nyfiken, läs gärna mer om SNAKS på SFOG:s hemsida.