|
1
|
|
|
2
|
- Många kvinnor skattar sin fysiska prestationsförmåga högre i mitten =
och
slutet av follikelfasen och lägre i lutealfasen och första dagarna av
menstruation
- (Lebrun et al 1993, revie=
w)
|
|
3
|
- Inga signifikanta skillnader i maximal syreupptagningsförmåga,
ventilation, blodlaktat eller tid till utmattning
- (Dombovy et al 1987, De=
Souza
et al 1990, Bemen et al 1995)
- Signifikanta skillnader i blodlaktat och löpekonomi mellan luteal- o=
ch
follikelfas
- (McCracken 1994, Willia=
ms et
al 1997)
|
|
4
|
- Ökad styrka i tidig follikelfas
- (Davis et al 1991)
- Ökad styrka vid ovulation
- (Phillips et al 1993, Sa=
war et
al 1996)
- Inga signifikanta skillnader mellan olika menstruationscykelfaser
- (Greeves et al 1997, Le=
brun
et al, 1991, Gür et al 1999, Fridén et al 2003)
|
|
5
|
- Främre korsbandsskador 2-8 ggr vanligare bland kvinnor jämfört med m=
än i
samma idrott och med samma expositionstid
- (Huston et al 2000, revie=
w)
|
|
6
|
- Fler traumatiska idrottsskador i lutealfasen och under tidig follike=
lfas
- (Möller-Nielsen 1989,
Myklebust 1998)
- Fler främre korsbandsskador under ovulation (Wojtys et al 1998 och 2=
002)
|
|
7
|
- Muskelstyrka
- Hormonell påverkan på ligament
- (Majeska et al 1994, Liu =
et al
1996 och 1997, Yu et al 1999)
- Neuromuskulär funktion
|
|
8
|
- Östrogen och progesteron har många funktioner i CNS och kan ha effek=
t på
neurologisk funktion (Wolley et al 1999)
- Östrogen har en exitatoriskt effekt via glutamatsystemet medan
progesteron påverkar det inhibitoriska GABA-systemet
- (Smith et al 1988, Wool=
ey et
al 1997)
- Progesteron ökar i lutealfasen och kan metaboliseras till
neurosteroiderna pregnanolon och allopregnanolon
- (Baulieu & Robel 19=
90)
|
|
9
|
- Pregnanolon och allopregnanolon är GABA-A aktiva substanser och kan
försämra motorisk funktion och balans
- (Robin et al 1991, Berl=
in et
al 1993, Söderpalm et al 2004)
- Kvinnor upplever att de får en sämre finmotorik och koordinationsför=
måga
i lutealfasen
- (Brooker et al 2003)
- Kvinnor med PMS hade en sämre finmotorisk förmåga i lutealfasen jämf=
ört
med kvinnor utan PMS och jämfört med follikelfasen
- (Posthuma et al 1987)
|
|
10
|
- Latensen mellan ögats saccadrörelser är längre i lutealfasen jämfört=
med
övriga faser av menstruationscykeln
- (Brooker et al 2003)
- Saccadhastigheten minskar vid tillförsel av intravenöst pregnanolon<=
/li>
- (Sundström et al 1998)<=
/li>
- Känsligheten för den GABA kontrollerade motoriska funktionen är olika
hos kvinnor med respektive utan PMS
- (Bäckström et al 1989 o=
ch
1983, Sundström et al 1998)
|
|
11
|
- Koordinationsförmågan i de nedre extremiteterna var som bäst vid
ovulation i jämförelse med tidig follikelfas och mittlutealfas
- (Fridén et al 2004)
|
|
12
|
- Postmenopausala kvinnor har en nedsatt postural kontroll och en ökad
risk för frakturer (Naessen et al 1997)
- Kvinnor som långtidsbehandlades med östrogen fick en bättre postural
kontroll (Hammar et al 1996, Naessen et al 1997)
|
|
13
|
- Ökat posturalt svaj i den premenstruella fasen och under de första
dagarna av menstruation
- (Darlington et al 2001)<=
/li>
|
|
14
|
- Ingen signifikant skillnad mellan menstruationscykelfaserna hos kvin=
nor
utan PMS
- (Fridén et al 2003 och =
2004)
- Ett större posturalt svaj i lutealfasen hos kvinnor med PMS
- (Fridén et al 2004)
- Inga skillnader i hormonnivåer mellan kvinnor med respektive utan PM=
S
- (Bäckström et al 1983,
Sundström et al 1998, Vanover et al 1999)
|
|
15
|
- Nedsatt koncentrationsförmåga och uppmärksamhet är ett av många
premenstruella symtom
- (American Psychiatric
Association 1994)
- Humör och koncentrationsförmåga kan påverka postural kontroll
- (Bolmont et al 2002, Woll=
acott
2002)
|
|
16
|
- Försämrad neuromuskulär funktion och balans kan eventuellt bidra til=
l en
ökad skaderisk i lutealfasen, vilket stöder tidigare studier av
Möller-Nielsen & Hammar 1989 och Myklebust el al1998
|
|
17
|
- Regelbunden, måttlig fysisk aktivitet leder till färre negativa
humörförändringar i lutealf=
asen
- (Steege & Blumenthal=
1993,
Aganoff et al 1994, Johnson 1998)
- Såväl konditions- som styrketräning har positiv effekt på PMS men
konditionsträning verkar ha något större effekt
- (Steege & Blumenthal
1993)
- Fysisk aktivitet ökar endorfinnivåer vilket kan förklara den positiva
effekten på PMS
- (Johnson 1998,
Bianchi-Demicheli et al 2002)
|
|
18
|
|
![](3D"master15_image003.jpg")
![](3D"master14_image004.gif")
![](3D"master14_image005.jpg")
![](3D"notes_flag.gif")
An=
teckningar![](3D"buttons.gif")
