Hittills (2008-11-13) är tjugo personer antagna via SFOG till subspecialisering i "Gynekologisk tumörkirurgi med cancervård" varav sju personer är certifierade. >>

Utbildningsplan för subspecialisering inom 
Gynekologisk tumörkirurgi med cancervård

Fastställd 1999-12-16 av Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi

I arbetsgruppen har ingått:

Bakgrund

Gynekologisk onkologi med diagnostisk och kirurgisk inriktning har förekommit som subspecialitet inom obstetrik och gynekologi i USA sedan 1970-talet och i England sedan tidigt 1980-tal.

I Sverige har tidigare inte funnits någon formaliserad utbildning inom specialiteten, vi har saknat formaliserade kompetenskrav och kvalitetssäkring av den gynekologiska tumörkirurgin har bedrivits i mycket begränsad omfattning.

Antalet fall av kirurgiskt tekniskt krävande gynekologisk -onkologisk kirurgi i Sverige på årsbasis är begränsat.

Denna kirurgi kan indelas i följande kategorier:

1. Radikal hysterektomi + lymfkörtelutrymning vid cervixcancer.
2. Radikal operation + lymfkörtelutrymning vid vulvacancer.
3. Staging operation vid tidig ovarialcancer.
4. Primäroperation vid avancerad ovarialcancer där extraperitoneal teknik måste tillämpas.
5. Corpuscancer kliniskt stadium II-III samt kliniskt stadium I med hög risk för retroperitoneal spridning.
6. Avancerade ingrepp vid recidiverande sjukdom, t.ex. exentration.

Det totala antalet av dessa mer krävande operationer torde ej uppgå till mer än 2000 per år.

Kartläggningen inom ramen för SFOG (ad hoc arbetsgruppen inom SFOG 1996) har givit vid handen att dessa operationer ej i rimlig utsträckning handhas av personer med adekvat kirurgisk träning och teoretisk kunskap.

Primär kirurgi och kirurgisk stadieindelning vid ovarialcancer och corpuscancer är internationell rutin.

Primär kirurgi med användande av det kirurgisk-patologiska stadiet som utgångspunkt för den 
fortsatta planeringen är också det vanligaste förhållningssättet internationellt vid behandling av cervixcancer kliniskt stadium IB - IIA.

Detta innebär att den primära behandlingen av gynekologisk tumörsjukdom som regel är kirurgisk och ej längre radiologisk.

Ovanstående förhållanden nödvändiggör inom vår specialitet en utbildning i gynekologisk onkologi med diagnostisk och kirurgisk inriktning.

Utbildningens syfte

• att öka kunskapsnivån och förbättra omhändertagandet av kvinnor med gynekologiska tumörsjukdomar.
• att åstadkomma en koncentration av expertis och speciella resurser för omhändertagande av patienter med mindre vanliga och svårbemästrade problem.
• att etablera ett fungerande samarbete med andra discipliner framförallt gynekologisk onkologi, colorektalkirurgi, urologi och plastikkirurgi.
• att verka för regionalt framtagna och fortlöpande uppdaterade vårdprogram för varje diagnoskategori.
• att med utgångspunkt i befintlig organisation verka för en regional samordning vad gäller omvårdnad, kvalificerad kirurgisk träning, palliation, forskning och utbildning.

Krav för att börja subspecialiseringen

• specialist i obstetrik och gynekologi
• minst 6 månaders gynekologisk onkologi
• minst 1 års allmän kirurgi
• personliga kvaliteter, professionellt beteende och medmänsklig omtanke i kontakten med cancerpatienter
• rekommendation av verksamhetschef

Definition av utbildningscentrum

Huvudansvaret för utbildningen bör ligga på universitetsklinik (regionenhet med tumörkirurgisk verksamhet) i nära samarbete med företrädare för radiologisk och medicinsk gynekologisk onkologi.

Huvudansvaret för utbildningens genomförande har verksamhetschefen till vilken den gynekologiska-tumörkirurgiska enheten hör. Denna samråder med verksamhetscheferna inom regionen avseende fördelning och dimensionering av utbildningen.

En del av utbildningen kan ske på länssjukhus utanför universitetskliniken. Förslagsvis kan en adept börja på länssjukhus och sedan fortsätta på universitetsklinik vilket möjliggör utbildning av mer än en läkare samtidigt i samma region.

Delar av utbildningen bör genomföras på institutioner utomlands.

Handledare utses och utbildningen dokumenteras i en utbildningsbok.

Utbildningens mål och omfattning

Utbildningen är målstyrd men skall pågå under minst 4 år varav:

• 1 års tjänstgöring inom gynekologisk onkologi
• 6 månaders tjänstgöring inom colorektalkirurgi är önskvärt
• 6 månaders tjänstgöring vid internationellt tumörkirurgiskt centrum är önskvärt

Epidemiologi

En bred epidemiologisk kunskap om all gynekologisk tumörsjukdom.

Diagnostik

• En övergripande kunskap om diagnostiska tekniker vad gäller cervix- och vulvadysplasier samt deras uppföljning cytologiskt och kolposkopiskt.
• Kunskap om endometrium- och cervixbiopsiteknik.
• Teoretisk och praktisk kunskap av gynekologiskt ultraljud och dess applikation vid gynekologiska tumörsjukdomar.
• Kunskap om de bilddiagnostiska metodernas tillämpning vid gynekologisk cancer (slätröntgen, CT, MR och scintografier).
• Kunskap om biokemiska, molekylärbiologiska och genetiska metoder.
• Specialkunskap om klassifikation och stadieindelning av gynekologiska tumörsjukdomar.

Histopatologi

• Kunskap om den gynekologiska cancerhistopatologin så att information från den specialinriktade patologen skall kunna översättas i en klinisk relevant hållning.
• Kunskap om histopatologiska rutiner särskilt hanteringen av operationspreparat.

Kirurgisk behandling

• Subspecialisten ska nå en kirurgisk erfarenhetsnivå så att han eller hon självständigt och med säkerhet kan ta fram relevant information vid kirurgisk stadieindelning.
• Subspecialisten ska under utbildningen ha utfört:

• 20 radikala hysterektomier ad modum Wertheim-Meigs
  varav 10 dito som självständig operatör.
• Minst 20 primäroperationer av ovarialcancer.
• 20 primäroperationer av corpuscancer.
• 5 primäroperationer av vulvacancer.

I och med detta är vederbörande också i stånd att adekvat operera de flesta, men ej alla fall av avancerad ovarialcancer.

• Permanenta deviationsoperationer, vare sig det gäller urinvägar eller tarm bör utföras i samarbete med specialiserad urolog eller colorectalkirurg.
• Följa den endoscopiska utvecklingen med applikation till tumörkirurgin.
• Kunskap om palliativ kirurgi och i vilken utsträckning sådan kirurgi ska utföras.

Strålbehandling och medicinsk behandling

• Den subspecialiserade gynekologen ska ha god teoretisk kunskap om strålbehandling och systembehandling.
• Han eller hon ska kunna föra en dialog med gynonkologen om utredning, behandling och uppföljning av gynekologiska tumörpatienter.
• Kunskap om bröstcancersjukdomen.

Omvårdnad

• Specialkunskap i det psykosociala omhändertagandet inkluderande sexologi.
• Kunskap om palliativ vård inklusive smärtlindring.
• Kunskap om nutrition.

Forskning, utveckling och administrativ färdighet

• Följa aktuell litteratur.
• Deltaga i kurser och kongresser.
• Deltaga fortlöpande i utvecklingen av vårdprogram och i produktkontroll samt kliniska studier på regional, nationell eller internationell basis.

Certifiering

Certifikat efter genomförd utbildning utdelas av SFOGs styrelse efter förslag från utbildningsnämnden. Ansökan om certifiering ställs till utbildningsnämnden. För bedömning av ansökan tillsätter utbildningsnämnden en kommitté om fem ledamöter med följande sammansättning:

Utbildningssekreterare (ordförande);1 professor/ämnesföreträdare; 2 medlemmar från Tumör-ARG där den ena representerar universitetsklinik och den andra länssjukhus; 1 representant som är specialist i gynekologisk onkologi.