Skrivregler för publicering av ARG-rapporter – mars 2006
GRUNDREGEL
Börja med att se på ett modernt exemplar av en ARG-rapport för att få en uppfattning om hur materialet bör ställas upp (se kapitlet Redigering).
Sträva mot att skriva "evidens baserat".
MEDICINSKA FACKTERMER
Dessa stavas enligt ”Medicinsk terminologilexikon” av Bengt I Lindskog och Bengt L Zetterberg, Nordiska Bokhandelns Förlag.
Detta innebär exempelvis att ae oftast ersätts med e; c och ch med k; oe med e eller ö; ph med f; rh med r, th med t (ex, uretra).
Statistiska termer: P (versalt) = probabilitet; N (versalt) = numerus i population; n (gement) = numerus i urval.
Bakteriologisk och virologisk nomenklatur skrivs med stor begynnelsebokstav, t ex Haemophilus influenzae (i förkortad form H. influenzae).
LÄKEMEDELSNAMN
Preparatnamn som är inregistrerade varumärken skrivs med stor begynnelsebokstav, generiska (farmakologiska) benämningar med små bokstäver. Se FASS!
OBS! Beteckningen ® används inte. Generiska namn på svenska bör användas.
FÖRKORTNINGAR
Dessa bör undvikas, speciellt "hemmagjorda" förkortningar. Skriv hellre ut orden. Det underlättar både läsning och redigering.
Använd inte %-tecknet – skriv procent! Pat hör hemma i journaler – skriv patient. Eller synonymer som kvinnan, mannen, barnet.
Tal skrivs med siffror utom i mindre specifika uttryck, då talen mellan 1 och 12 alltid skrivs ut: ex. två bröst, tre njurar, åtta patienter.
MÅTTENHETER
Använd SI-systemet för måttenheter! Se Socialstyrelsens MF 1975:110.
Svenska Akademiens ordlista, liksom Svenska språknämndens ”Skrivregler”, ger bra handledning för alla som skriver. Se även Tekniska nomenklaturcentralens ”Skrivregler”. Var uppmärksam på ”svengelska” och medicinsk jargong.
LITTERATURREFERENSER
Uppställningen av referenser både i artikeltexten och litteraturförteckningen skall följa det s k Vancouver-systemet. Detta accepteras av allt fler ledande medicinska tidskrifter och är anpassat efter Index Medicus-systemet.
Författaren ansvarar för att referenserna är korrekt återgivna i manus. En litteraturförteckning som inte innehåller fullständiga uppgifter uppställda enligt Vancouver-systemet försenar arbetets publicering! Begränsa antalet referenser.
- Hänvisning i texten
Referenser i löpande text utmärks med siffror inom parentes. Först nämnda referens får nr (1) osv.
När författarnamn måste anges i texten skall författarlag med fler än två författare förkortas: Argusson och medarbetare.
Vid samtidig hänvisning till två skrifter anges referenserna åtskilda av kommatecken. Vid hänvisning till fler än två skrifter i svit anges den första och den sista, åtskilda av bindestreck.
Om författaren i texten återkommer till tidigare nämnda referenser skall referenserna behålla den ursprungliga hänvisningssiffran.
Accepterade men ännu ej publicerade referenser numreras i texten och anges i litteraturförteckningen med (under publ) efter tidskriftens namn för verk på nordiska språk och (in press) för verk på engelska eller andra utländska språk. Se även under rubriken Källa.
Opublicerade observationer, ännu ej accepterade artiklar och personliga meddelanden i skriftlig form numreras inte utan nämns endast inom parentes i texten (opubl data 1979) respektive (pers medd 1981).
Undvik referenser till abstracts.
- Referensens utformning
Punkt mellan varje delinformation i referensen. Alla namn skrives med gemena utom första bokstaven. Ej mellanslag mellan initialer. Tidskriften förkortas enligt Index Medicus. Exempel: Kjessler B, Sjöberg NO. Acta Obst et Gynecol 1981;283:628-9 (OBS! Inga mellanslag).
- Litteraturförteckning
Litteraturförteckningen skrivs på separata manusblad. Manus till litteraturförteckningen ställs upp enligt följande:
Författarnamn
Författarnamnen (efternamn + initialer skrivs med gemena (små bokstäver) och sorteras i nummerföljd i den ordning de nämns i artikeltexten.
Högst sex författare namnes. Finns flera namn i författarlaget namnges de tre första + och medarbetare.
Sr, Jr skrivs direkt efter initialerna; von, van de och liknande skrivs före efternamnet.
Vid artikel utan namngiven författare skrivs hela gruppens/kommitténs/organisationens namn ut. Annars skrivs Osignerad eller Anonymous (i utländska referenser) och artikelns typ anges inom parentes efter rubriken.
Titel
Titeln på det refererande arbetet återges fullständigt.
Titlar på artiklar/böcker/bokkapitel (även huvudorden i titlar på engelska och franska arbeten) skrivs med små begynnelsebokstäver.
Källa
Tidskrifters namn skall förkortas enligt ”List of journals indexed in Index Medicus” (National Library of Medicine).
Efter tidskriftsnamnet anges årtal, volym, pagina. OBS! Volym är ofta detsamma som årgång. Alltså inte tidskriftens nummer! Endast den sista eller de två sista siffrorna i slutpagina behöver anges. Sätt rätt skiljetecken!
- Bokverk
Vid referenser till bok anges efter författarnamn verkets titel även – och i följande ordning: edition eller upplaga (3rd ed, 3 suppl), förlagsort, förlag, tryckår. Sätt rätt skiljetecken!
Om en referens ingår i ett annat arbete skrivs I: (för verk på nordiska språk) eller In: (för verk på engelska eller andra språk) samt redaktörens namn följt av red eller ed(s) + arbetets titel. Efter tryckåret anges pagina. Sätt rätt skiljetecken!
- Rapporter, utredningar, betänkanden ställs upp som följer:
Gruppens, kommitténs, organisationens namn, titel, utgivningsort, förlag/myndighet, tryckår. (Inom parentes skrivs ev ytterligare uppgifter som t ex statistikseriens namn, SoU-nr etc.) Sätt rätt skiljetecken!
- Placering
Litteraturreferenser placeras alltid sist i artikeln. OBS! Alltid efter FAKTA-rutan!
FAKTARUTA (före litteraturförteckning)
Denna skall i princip alltid finnas i varje kapitel. Skälet är bl a att de läsare som inte vill detaljläsa kan på kort tid fånga budskapet i ARG-rapporten. På så vis blir alla rapporter värdefulla och aktuella för varje kollega.
REDIGERING
Arbets- och referensgruppen inlämnar sin rapport för godkännande av ARGUS. Manuskripten till de olika kapitlen får sina typografiska former: rubrik, mellanrubriker, faktaruta, litteraturhänvisning osv. ARGUS redigerar därefter vilket omfattar bl a översyn av språk, terminologi, disposition och klarhet i framställningen, litteraturhänvisningar samt figur – och tabellmaterialets utformning och anpassning i texten. De redaktionella ingrepp, som skett i en artikel framgår av det rättade korrektur, som sänds till ansvarig artikelförfattare för genomläsning. Ett orättat korrektur översändes också till författaren att använda i händelse av att ARGUS’ ändringar ej kan accepteras. Det är alltid författarens synpunkt på sakinnehållet som slutgiltigt gäller.
Efter godkännande sänds artikeln till sekretariatet som ombesörjer tryckning.
LITTERATUR
Medicinsk terminologi. Bengt I. Lindskog och Bengt L Zetterberg
FASS
Socialstyrelsens MF 1975:110 (SI-Systemet)
Svenska Akademiens ordlista
Svenska Språknämndens ”Skrivregler”
Tekniska nomenklaturcentralens ”Skrivregler”
Index Medicus
Lycka till!
Lars-Åke Mattsson
ARGUS
